Shadias berättelse
Från aktivist till asylsökande
Shadia tvingades fly från Colombia och lämnade sitt arbete som social aktivist och analytiker. Nu skapar hon en ny karriär i Frankrike.
Jag kände att ingen skulle kunna hjälpa mig
Jag arbetade som aktieanalytiker för ett multinationellt företag till vardags i Colombia och på kvällarna var jag min fars högra hand i hans kamp för rättvisa. Parallellt med detta läste jag in en masterexamen i företagsadministration.
Som advokat ägnade min far årtionden åt att försvara offer för barnarbete i samband med olaglig verksamhet, skogsskövling, utpressning, olaglig gruvdrift och narkotikahandel. Folk kom till oss när de inte hade råd att betala en advokat. Min far erbjöd dem hjälp och ibland gav vi dem ett gömställe. Vi bodde i ett stort hus i Colombia. Om barnen stannade hjälpte jag dem med studierna. Jag lärde mig därmed mycket om orättvisor. Eftersom vi avslöjade olagliga aktiviteter hade vi en hel del känslig information relaterad till korruption och olagliga aktiviteter.
Anledningen till att jag var tvungen att lämna mitt land är att jag är min fars dotter. Under månader förföljdes jag av hans fiender, som också blev mina fiender. Jag var konstant förföljd eftersom de ville tysta min far. De visste allt om mig. De visste var jag jobbade, så jag blev tvungen att lämna mitt jobb. De skickade hotfulla meddelanden, sa att de övervakade mig och att mitt liv var i fara. Min far var tvungen att fortsätta göra sitt jobb. Det var för viktigt. Så jag offrade mitt liv för att han skulle kunna fortsätta sitt arbete.
Ett nytt liv på andra sidan havet
Det var svårt att lämna landet mitt under covid och jag ville bara vara med min familj. Hela världen stannade hemma och jag var tvungen att flytta. Jag hade dock inget val. Jag hade aldrig trott att jag skulle bo i Frankrike. Min dröm var att bli lärare i mitt hemland och att hjälpa människor som inte har råd att studera. Men så blev det inte. Jag kunde ingen franska när jag kom till Frankrike och hade varken familj eller vänner på plats. Helt ärligt, visste jag ingenting om Frankrike. Jag var ensam under hela den här processen. Det var inte lätt. Det kändes som att ingen kunde hjälpa mig. Men när jag pratade med fransmän var de så vänliga och hjälpsamma.
Vädret må ha varit kallt, men människorna var varma. Jag visste inte vad jag skulle göra med mitt liv, men för tillfället var jag trygg. Det var viktigast.
“Arbete ger dig en känsla av trygghet när du kommer till ett annat land. Du får möjlighet att visa upp yrkesmässiga kunskaper samt både praktiska och sociala färdigheter. Det är en bra känsla.”
Tillbaka i skolbänken
Allt jag ville ha var en möjlighet att få arbeta. Jag var därmed tvungen att lära mig franska och sätta mig i skolbänken igen. Studier krävdes för att komma in i arbetslivet. Jag behövde kunna visa att jag studerade franska på mitt CV. Det är väldigt viktigt i Frankrike. Jag var tvungen att läsa in allt på nytt, men på franska den här gången. Det var väldigt tufft, men när jag hade ordnat min andra masterexamen var jag redo. Jag började jobba på IKEA under mitt sista år av studierna i franska. Ärligt talat gav studierna mig möjlighet att hitta ett företag som jag verkligen gillar baserat på deras värderingar. Människorna där är verkligen fantastiska. Arbetet ledde till att jag fick vänner och blev en del av samhället. IKEA gav mig ett jobb som jag verkligen gillar. Det är inom leveranskedjan, så jag känner mig hemma.
Arbete ger dig en känsla av trygghet när du kommer till ett annat land. Du får möjlighet att visa upp yrkesmässiga kunskaper samt både praktiska och sociala färdigheter. Det är en bra känsla.
Framtidsdrömmar – tänk stort
Idag bor jag i en liten lägenhet, men jag vill fortsätta att arbeta och tjäna tillräckligt för att kunna köpa ett stort hus som jag hade i Colombia. Inte bara för mig, utan även för vänner och min familj. Möjligheten att ha utrymme för att träna och bjuda in folk till min trädgård är verkligen viktig. Jag skulle också vilja fortsätta att hjälpa människor i nöd. Nu när jag är klar med min masterexamen vill jag arbeta som volontär för verksamheter som främjar inkludering, rättvisa och jämställdhet.
Det är verkligen viktigt att flyktingar får möjlighet att arbeta och studera språk. Det är viktigt att de förstår vad nästa steg är och att de kan få en inkomst.
Flyktingar är människor. Vi är inte ute efter allmosor. Det är jätteviktigt att få möjlighet att arbeta, att använda sin kompetens och att kunna bidra. Allt vi behöver är en chans.
