Från Irak till Schweiz – lär känna Odai
Mitt namn är Odai Al Fallooji. Jag är 42 år gammal och föddes i Bagdad. Jag har en kandidatexamen i företagsekonomi. Jag har tre barn. För tre månader sedan började jag studera och arbeta på IKEA.

Jag växte upp i en familj beståendes av min mor och far, två systrar och tre bröder. De flesta av dem är inte längre kvar i Irak. Endast min mor är kvar där.
Jag har många minnen från min barndom, men många är tråkiga minnen. Jag föddes 1979 – ett år efter kriget mellan Iran och Irak bröts ut. Sedan kom Kuwaitkriget och därefter blev det ännu värre. Så fram tills nu har den största delen av mitt liv varit väldigt tufft.
I Irak arbetade jag inom byggbranschen i mer än 10 år. 2004 började jag sedan arbeta som arbetsledare på ett lager för ett företag som gav logistiskt stöd till den amerikanska armen i Irak. Efter det startade jag och mina vänner ett byggföretag, där jag hade chefsbefattning.
2015 var en mycket svår period i mitt land, särskilt på grund av ISIS och milisen. De började döda och kidnappa människor på grund av deras ras och religion. Så det blev omöjligt för mig att stanna i Irak.
Det var en väldigt farofylld och tuff resa. Vi var tvungna att göra en mycket farlig resa från Turkiet till Grekland i en liten båt. Därefter var vi tvungna att gå i sju dagar och resa med buss. Ibland var det jättetufft.
I dag arbetar jag med logistik på IKEA. Jag är inte längre chef. Men det har inte så stor betydelse. Det viktiga är att min familj är säker. Och med ett steg i taget kanske jag kan starta mitt eget företag i Schweiz i framtiden.
Jag vill stanna kvar på IKEA. Mina medarbetare är väldigt stöttande och vänliga. De hjälper till när jag behöver något eller ställer en fråga. Mina medarbetare får mig att känna tillhörighet till företaget och landet.
Jag drömmer om att fortsätta studera och ta en examen. Jag vill även bygga vidare på min kompetens så att jag kan göra ett avtryck i Schweiz. Jag vill även få tillstånd till att resa, eftersom flyktingar inte får resa i Schweiz. Jag vill träffa min mamma som jag inte sett på sex år. Jag vet att hon är mycket ledsen över det."
OdaiIKEA, Kvalitetskontroll
Jag kan inte återvända till Irak där min mamma är eftersom jag saknar tillstånd till det. Jag tänker på henne nästan varje dag. Så när jag saknar mitt hem sätter jag mig ned för mig själv och tänker. Jag vill inte att min familj ska tro att jag håller på att ge upp eller så, därför jag går till floden. Sedan sätter jag mig ned och tänker.
På min fritid älskar jag att laga irakisk mat till min familj. Särskilt Dolma. Jag gillar även att laga elektriska instrument och verktyg. Jag är rätt bra på det och man skulle kunna säga att det är min hemliga talang. Jag gillar idén att hitta en lösning på ett problem.
Mitt jobb är viktigt eftersom jag är en praktisk person. Jag anser att kunna arbeta inom ett område du gillar är en form av njutning och ett sätt koppla bort från livets stressfaktorer. Jag är dessutom ivrig att få lära mig nya saker och behärska dem och kunna försörja mig själv och min familj ekonomiskt.
Det är viktigt att folk förstår att vi flyktingar inte lämnar våra hem frivilligt. Folk bör även veta att vi strävar efter samma saker som alla andra: ett bra och säkert liv för oss själva och våra familjer."
OdaiIKEA, Kvalitetskontroll