Hoppa till huvudinnehåll

Därför vill IKEA förstå de många folkhemmen

En kvinna i svart klänning sitter i en gul fåtölj i ett vardagsrum. Hon sträcker sig efter en mugg som står vid ett bord bredvid fåtöljen.
Stories16 juni 2026Senast redigerad: 4 juli 2026
Per Albin Hansson byggde folkhemmet och Ingvar Kamprad möblerade det, lyder ett gammalt uttryck. Men idag finns det inte ett folkhem i Sverige. Det finns många. Sedan 2023 har IKEA gjort över femhundra hembesök från Malmö i söder till Haparanda i norr för att bättre förstå hur de många folkhemmen i Sverige ser ut idag. I en artikelserie lyfter vi ett axplock av dessa och några av de människor, minnen, frustrationer och drömmar som de huserar.

Först besöker vi Älmhult. Där möter vi Linda Vikström, kommunikationschef på IKEA Sverige, för att tala om hemmets betydelse och varför hembesök är viktiga för IKEA — och har varit det i över femtio år.

Ett hem kan vara många ting. En fysisk plats som man fått sätta sin prägel på, en plats för vila och återställning, ett sammanhang där man känner sig delaktig och betydelsefull. När Linda Vikström, kommunikationschef på IKEA Sverige, reflekterar högt över vad hemmet innebär för henne sitter hon med en kopp kaffe vid köksbordet i sitt fysiska hem, en villa i Älmhult. Det har varit familjens hem i nästan tjugo år. Men för Linda är det inte det enda.

Minnen från andra hem har följt med även till Älmhult. Som evighetssymbolen från farföräldrarnas hem i Luleå och trollsländan som satt på dörren till barndomshemmet på en gård utanför Halmstad. "Det är en sorg att vi inte har kvar gården i familjen. Så just att det är en trollslända som står så mycket för det flyktiga … det ville jag ha med mig", säger Linda.

– Hemma är dels en plats, som det här hemmet vi sitter i nu. Men jag kan också känna mig hemma på andra platser. Hos vänner eller familj, eller med de personerna på en ny plats. Då handlar det om de människor jag har omkring mig.

Linda lyfter varsamt kaffekoppen mot läpparna med båda händer, men mötet får vänta medan hon funderar en stund. Hon blickar omkring i det vida, ljusa köket och ler mjukt.

– Framförallt är hemma en plats där jag kan vara mig själv. Där jag bara är Linda, säger hon och dricker en smutt.

Hemma kan vara både en plats och en mer rörlig känsla, menar Linda.

Hembesök ger IKEA nya insikter om livet hemma

Under de senaste åren i arbetet som kommunikationschef på IKEA Sverige har Linda inspirerats att reflektera lite extra över hemmet, såväl det egna som andras. IKEA har under den perioden gjort över femhundra hembesök i Sverige, tillfällen där man mött människor i deras hem för att få insikt om deras vardag. Det är en del av ett insiktsarbete som även har resulterat i De många folkhemmen – en rapport kring hemmets utveckling och framtid.

– På IKEA har vi en stark vision om att skapa en bättre vardag för de många människorna. Det handlar dels om vårt kärnuppdrag att möjliggöra form- och funktionsriktiga hem till ett lågt pris, men också om rollen vi har som samhällsaktör, hur vi kan bidra och ge tillbaka till de samhällen där vi finns. Nu är det mer än åttio år sedan Ingvar grundade IKEA och mer än femtio år sedan IKEA började göra hembesök. Sverige har förändrats mycket. I samband med det insåg vi att vi hade blivit lite hemmablinda, förklarar Linda.

1973 påpekade Ingvar Kamprad att man inte förstod göteborgarna tillräckligt väl, kanske efter att ha märkt att försäljningen inte gick så bra, eller efter att ha pratat med människor i butik. ”Vi måste lyssna på göteborgarna, vi måste lyssna med hjärtat”, ska han ha sagt. Och så föddes hembesöken.

I rapporten beskrivs en verklighet långt från den som rådde när Per Albin Hansson lanserade begreppet folkhemmet år 1928 med en vision om ett mer jämlikt och inkluderande samhälle. En vardag som då var präglad av låg bostadsstandard och trångboddhet präglas idag bland annat av högre levnadsstandard och självständighet, där genomsnittlig boyta per person i Sverige ligger på omkring 42 kvadratmeter. Samtidigt lyfter rapporten några av de utmaningar som utvecklats i samma veva: ensamhet, oro och utanförskap – och funderingar kring potentiella lösningar.

Framför allt tar rapporten, likt arbetet bakom den, avstamp i en huvudinsikt: det finns inte längre ett folkhem. Det finns många.

Av ungefär 10,5 miljoner invånare i Sverige är 20% födda i utlandet. 20% är äldre än 65. 40% av hushållen är singelhushåll, samtidigt som det finns mer än en miljon barnfamiljer i landet. Mer än 30% av befolkningen bor i landets tio största tätorter, men i hälften av Sveriges län ökar befolkningen utanför tätorter.

Det var just insikten om de många folkhemmen som inspirerade ett nytt grepp på hembesöken på IKEA:s modermarknad. Nu har man förstärkt de frågor som handlar om stad och samhälle, om trygghet och oro – och om det gemensamma hemmet Sverige.

– IKEA och Sverige är ju väldigt tätt sammankopplade och det är vi stolta över. Därför blir ju också Sverige viktigt för IKEA. Hur kan vi bidra till vårt gemensamma hem här? Och hur kan vi berätta mer om IKEA ur perspektivet att detta är vår modermarknad? säger Linda.

Linda har själv varit med på flera hembesök i Sverige. I Stockholm, Göteborg, Malmö, Haparanda, Linköping och Umeå. Hon har besökt barnfamiljer och studenter, människor som har bott i landet hela sitt liv såväl som människor som har bott här i några år.

Hon ler när hon tänker på dem och minns varje hembesök med värme.

– Vi har samlat på oss väldigt mycket kunskap om livet hemma – om vad som är viktigt för människor och vad som kan vara svårt. Men det är något annat att få sitta ner med människor, lyssna på deras berättelser och förstå vardagen lite mer på riktigt. Jag bär fortfarande med mig alla besök jag gjort i människors hem. Det känns oerhört meningsfullt. Och det är den känslan vi också vill dela, säger Linda.

Linda Vikström, kommunikationschef på IKEA Sverige.